En cykelled i Rödeby.

Förklaring till bilderna kommer efterhand.

Copyright rättigheter gäller för alla bilder och all dokumentation.

Finns det inga anteckningar om ursprunget av foto så kommer dessa ifrån mitt bildarkiv. Stefan Lundin

Märkt med nr: 1 på kartan.

I Christopher Cronholm:s Blekinges Beskrivning år c.a 1750 - 1757 skriver han följande om Rödeby.

"OM RÖEBY (RÖDEBY) SOCKEN,

ANNEXEN TILL FRIDLEVSTAD."

"Sedan man för socknarnas belägenhet, var i sitt härad mot vanligheten nödgats göra 2:ne kapitel av ett pastorat, blir detta såsom det senare så mycket mindre. Rödeby socken ligger östre om Fridlefstad, men väster om Lösen och Augerum; har i norr Småland och söder Nättraby och Lyckeby socknar, utan att räcka till havet. Är inemot 2 mil lång, men föga över en halv mil bred, av lika beskaffenhet till mark och skog med förbenämnda Fridlefstad socken, om icke i söder något mera sandig. Har sitt namn av en fordomsdags här bonde Jätte eller herre, så att byn oxh socknen heter så mycket som Röes - by. Till en sådan jättes begravning visas äm utom, söder om bynvid landsvägen, 2:ne stora ättestenar och 3:ne smärre, dock utan bokstäver. Annars nämnes socknen ock Rödby, Röby och Råby, men det först anförda Röeby, är det säkraste; och givas både Östra och Västra Röeby. Fast socknen ej är så vidsträckt, har dock 35 11/12 hemman; förut räknade man i danska tiden 40 hela gårdar, av dem även pantsatte kung Christian en stor del hos den föromrörde rika Bonden i Holje, dem en överstelöjtnant /Casper/ Goes skall sig tillhandlat ehuru nuförtiden än 17 skattehemman och 18 1/24 krono. Vatten och sjöar är inga av värde, men däremot 2:ne åar: den ena är Silletorps å som skiljer till en del denn socknen från Fridlefstad, om vilken förut handlat, ock Lyckeby å som skiljer Röeby och Augerum socknar från varandra, om vilken varder anfört var på sitt ställe. I en liten bäck som löper utmed kyrkan finns musslor, och i dem någon liten pärla. - Ävenså har fordom varit Silltorpå, men nu utgångna."

Märkt med nr: 2 på kartan.

Detta stenblock med "jättegrytan" ligger 60-70 meter syd-öst om motionsspåret.

Tyvärr så finns det för dagen ingen skyltning fram till detta stenblock.

Märkt med nr: 3 på kartan.

Detta är en gränssten som markerar en gränspunkt för tre stycken gårdar. Hökamåla - Skärvabod - Ö.a Rödeby.

Ta av på vägen mot Högalid 20 - 30 meter, gå sedan in till vänster

i skogen. Det finns ingen tydlig stig så gå ett 50 tal meter

söder ut. Du kan troligen stötta på moderna gränsmarkeringar

i området som leder dig rätt.

Efter ett par hundra meter ifrån Högalidsvägskälet så har du en stig som går väster ut ifrån Hökamålavägen.

Här är det en stig så det är möjligt att du får leda din cykel ett stycke.

Märkt med nr: 4 på kartan.

Torpet Sjölyckan bör var upptaget av Petter Börjesson ifrån Skärvaboda 1795.

Strax intill ligger Sven Kajstorpet.

Vid märkningen nummer 5 så finns det möjligheter

att bada då här finns en liten sandstrand.

Märkning nummer 6visar var Måns Löfs grotta ligger.

Här intill så har du ett annat nummer 14 det visar ungefär

var Måns Löfs grotta ligger.

"I en grotta nära Sven Kajsatorpet bodde för länge sedan en man som hette Måns Löf

och var biltog, varför han gick fredlös i skogen, och ur hans levnadsöde berättas

om hur hans liv slöt. Måns kom en söndag i delo med en dräng från Hökamåla. Han satt vid ett vägskäl när två kvinnor kom och skulle gå till kyrkan, med drängen i följe. Måns sade till drängen:

-Vad gör din broder?

- Jag vet inte svarade drängen.

Sällskapet började sedan gå. Måns reste sig och började gå vid sidan om dem och så att han kom lite före. När de gått ett stycke och var komna i halva backen, steg han lite vid sidan av vägen och stannade där. När drängen kom mitt för honom, slog Måns till honom med bössan. Drängen var kvick och hukade sig, så slaget tog endast obetydligt. Drängen slog hårt mot Måns med sin bössa, och slaget tog vid

tinningen. Sedan fortsatte drängen och kvinnorna mot kyrkan.

En tid där efter spordes att Måns hittats död. Han var fredlös, så att vem som träffade

honom fick utan vidare skjuta honom ihjäl. Myndigheterna var troligen bara

tacksamma att han kom bort."

Källa: Gustav Walles Karlsson.

Stenen "Hönan" är markerad med nummer 7på kartan. Det finns väl inga speciella historer om denna sten.

 Nummer 9.

Det är en rest av inlandsisens framfart. Stenen är märk som Naturminne.

I området finns en del stenblock som man förundras över. Har man haft en vinkelhake?

Strax efter "Hönan" ut mot vägen till Kestorp finns en urhoklad sten som kallas"Dopfunten"

Både Fredrik Karlsson och Rödeby Hembygdsförening skriver om "Stuten".

En berättelse om hur en slaktare blir lurad av en Rödeby bonde.

"Stuten" 8 sägs har hamnat i Skärboda då Jätte Snopp som bode i Ö.a Rödeby var riktigt arg för att man ringde i Rödeby kyrkklockor. Han kastde då ett antal stenar mot kyrkan för att få tyst på klockringningen.

"En bonde var i staden och kom därvid i samspråk med en slaktare. Bonden berättade, att han hade en stut därhemma, som han ville sälja.

Den var stor och tung, men han skulle sälja den billigt, om slaktaren själv hämtade denpå platsen. De kom överens om köp och bonde fick handpenning.

Efter några dagar reste slaktaren upp till Skärvaboda för att hämta sitt nyförvärv. Han betalde stuten och drängen skickades med för att visa var den fanns.

När de gått en stund sa drängen: -Här har vi stuten.

Slaktaren tittade åt alla håll men såg bara en stor sten vid vägkanten. Så småningom gick det upp ett ljus för honom och han förstod, att han blivit dragen vid näsan."

Under oros tiderna på 1500-talet vågade inte Rödebyborna hålla sina gudtjänster i kyrkan utan fick förlägga dessa ute i skogen. Vid "Altarsten" 10 kunde man hålla sina gudtjänster utan att riskera liv och lem.

Kyrkan av idag har tagit upp traditionen att någon gång under året förlägga sin gudstjänst till denna plats.